Bergvärme
Bergvärme är den vanligaste och på många sätt också mest praktiska lösningen. Det fungerar som så att djupa hål borras ner i berggrunden, där den omgivande temperaturen är mer eller mindre konstant året om. I dessa hål cirkulerar man sedan en kylvätska, som värms upp av omgivningen. Denna uppvärmning tar man sedan tillvara på i värmepumpen. För fastigheter krävs både djupare och fler borrhål. Fördelarna med att välja bergvärme är att det inte tar så mycket yta i anspråk, att det är lika effektivt året runt och att det kräver väldigt lite i form av underhåll.
Markvärme (ytjordvärme)
Markvärme fungerar enligt samma princip som bergvärme, med den skillnaden att kylvätskan cirkulerar i en slang som grävts ner på ungefär en meters djup och tar tillvara den värme som lagrats där. Fördelen med markvärme är att det fungerar i princip överallt – på vissa platser i landet så är det svårt att använda sig av bergvärme – och att det kräver väldigt lite underhåll. Nackdelen är att det krävs rätt stor yta att gräva ner slangen på.
Sjövärme
Sjövärme fungerar enligt samma princip som bergvärme och markvärme, men här är det vattnet på en sjöbotten som används för att värma upp kylvätskan. Detta kräver närhet till sjö eller hav vilket begränsar vilka som kan använda sig av det. Liksom bergvärme och markvärme kräver det väldigt lite i form av underhåll. Nackdelarna är dels då att tillgång till sjö eller hav krävs, och dels att kollektorslangens mer utsatta läge ökar risken för skador på densamma.
Luftvärme
Uppvärmning med luftvärme är någonting som i allmänhet inte är det bästa valet för uppvärmning av fastigheter. Det fungerar genom att den värme som finns i luften tas tillvara, och kräver således ingen kollektorslang, utan utomhusdelen fästs direkt på huset. Nackdelen är att den effekt som uppnås inte kommer att vara tillräcklig, speciellt inte under kallare dagar, utan luftvärme måste således kompletteras med en annan uppvärmningsform. Luftvärme är därför främst lämpligt för fastigheter som av någon anledning inte kan utnyttja vare sig berg-, mark- eller sjövärme.
Frånluftsvärme
Frånluftsvärme används oftast som ett komplement, antingen till berg-, mark- eller jordvärme, men även till mer traditionella uppvärmningsmetoder som fjärrvärme. Frånluftsvärme använder den värme som finns i luften i en fastighets ventilationssystem, vilket inte är tillräckligt för att på egen hand värma upp huset. Därför används det som komplement till andra värmepumpsmetoder, vilket innebär exempelvis att man inte behöver lika många och/eller djupa borrhål för bergvärme.
Finns det risker med värmepumpar?
De risker som finns rör i huvudsak naturen, och det är också därför man måste skaffa tillstånd för att installera berg-, mark och jordvärmepumpar. Riskerna kan i huvudsak sammanfattas som att temperaturen i området kan komma att sänkas. För markvärme innebär det att vegetationen där kollektorslangen är nedgrävd kan ta skada. Liknande gäller för bergvärme om hålen ligger för tätt inpå varandra. På samma sätt kan användandet av sjövärme sänka temperaturen i sjön om arbetet inte är korrekt utfört. Dessa risker påverkar inte bara naturen, utan även värmepumparnas effektivitet. Numera är det ovanligt att installatörerna räknar fel och lägger till exempel markvärmekollektorslangen för tätt, men risken finns alltid även om den är minimal.